Feb 18, 2008

melodifestivalen 08. wat it do?

I helgen ägde årets släktträff rum, uncle Johan fyllde 50 och detta skulle självklart firas, nu är detta dock inte huvudpoängen med denna lilla saga, utan poängen är min andra uncle och hans dotter som av någon väldigt underlig anlening avgudar Carola. Ja, ni läste rätt, det finns faktiskt folk som gillar henne också.

Så klockan 20.00 var det helt självklart för oss av det kvinnliga könet i släkten att sätta oss framför tvn och spana in alla bidrag och jag måste bara säga HJÄLP. Min första melodifestival upplevelse på två år var inte någon posivit upplevelse och jag förstod väldigt snabbt varför jag inte har kollat på det på senare tid.

Först ut var den lille söte Idol-Ola pojken. Hmmm, jag hörde och såg bara sista 10 sek av låten så jag ska inte uttala mig för mycket om den.

Om jag inte minns helt fel följdes detta av den Rysk-svenska klacksparks tjejen som varken kunde dansa, sjunga eller se normal ut. Ett sådant fejk ansikte som skrek ut något konstigt budskap, ja, vad att säga. Hon rörde sig stelare än en lyktstolpe och borka eller vad hon nu sjöng har ingen betydelse i mina öron.

Nu börjar minnet få lite svårt, men jag tror att två av bidgragen var gitarr-pop bidrag av två ganska normala killar. Den första (den som var mindre pop) var kent möter per gessle, detta låter ju som ett bra recept för framgång, och om snubben skulle kunnat sjunga kanske det hade gått lite bättre, vem vet. Den andra var en poplåt som jag tror 5-åriga små flickor kanske skulle uppskatta...kanske.

Sen någon gång i mitten kom de två bröderna i röda kavajer. Jag glömde totalt bort att lyssna på låten och lyssnade i stället på ett bråk mellan min carola-älskandes kusin och hennes mor. Debattens stora fråga var om killarna var gay eller inte. Carola-kusinen påpekade att de båda var gifta, faster sa då fort att det förvånar henne inte alls, även om det är lite små-weirdt att gifta sig med sin tvillingbror... Kusinen svarade fort att de var gifta med två kvinnor...det trodde inte faster på. Och så fortsatte bråket..och låten också antar jag.

Tre bidrag kvar att recencera. Har för tillfället lite svårt att komma på vilka det är. Carola & Andreas är ju självklart...och sen kebabpizza gubbarna...och?... Haha, just ja, Sanna-jag är 20 år och har varit med i melodifestivelan 15 av dem- Nilsen.

Andra generationen av pizza bagare var rent utsagt ett skämt. Inga mer kommentarer om denna låten behös.

Sanna Nilsen var, jaaa, precis som hon alltid är. Tråkig och blond. Dock på engelska detta året, oj vilken förändring...inte. Nej usch och fy för sådana här låtar.

Nu kommer jag till kvällens höjdpunkt, ANDREAS JOHNSSON (hur stavas det?), och ja, Carola. För att få min kusin i stämning nämnde jag bara Andreas varje gång jag pratade om dem, tror det gjorde henne lite lagom upprörd. Låten var faktiskt en bra blandning mellan deras stilar, absolut ingen vinnar låt, men jag tror vi alla kan komma överens om att den slog Borka.tjejen, pizzabagarna, gitarr-killarna, och de röda bröderna med hästlängder. Sanna Nilsen är inte ens med i jämförelsen för den låten var så tråkig. (Ola är inte heller med, för jag hörde faktiskt aldrig låten.) Dock gick den inte till final pga alla Carola-hatare där ute i världen. Och inte mig emot, kvällens höjdpunkt var som sagt Carola och Andreas, men inte när de uppträdde, utan när de fick reda på att de kom till andra chansen. Snacka om fejk-smile där.

Efter denna kvällen kan jag lätt komma till slutsatsen att jag inte ska se på någon mer del-tävling. För då måste jag skriva ännu ett långt blogg-inlägg för att få ut alla mina aggeritioner.

1 comments:

Johanna said...

Klockrent och roligt inlägg om melodifestivalen! Håller inte med om allt men roligt att se Carolas min när hon bara kom till andra chansen :) Synd om Andreas bara för jag tycker han är bra annars...